Det har bara varit en tidsfråga innan det skulle komma mer icke-industriell-lager på burk i Sverige, utvecklingen i USA har som vanligt varit några år före och gjort det lätt att förutse.
Så här är en amerikansk pale ale på måttliga 4,3 % från Södra Maltfabriken i en sådan förpackning: Södra Almighty.
Men okej, jag hade inte kunnat förutsäga att det skulle komma från Södra om jag ska vara ärlig.
Färgen är orange-guld, vätskan har viss köldgrumling. Det tjocka skummet bildar en tre fingrar hög varmvit krona som stannar kvar länge och lämnar åtskilliga rester på glaset efter sig.
Doften är besk och humig. Det finns en viss sötma, men (förutom lite kex) egentligen inga malttoner. Citrusfrukter och -skal. Nyplockade blommor, beska örter och lite kärva rengöringsmedel.
Smaken är humlig och besk även den. Lite grapefrukt och citronskal, men också lite orena jordiga toner som jag tycker mig känna igen från andra öl från bryggeriet. Kroppen är lätt till medium, som väntat för stil och styrka. Eftersmaken är rätt mild och rakt-på med beska och det-vita-från-citrusskal-kärvhet. Avslutningen är lätt med en del blommor.
Kolsyran är medelstark, de medelstora bubblorna mjuka i munnen. Vätskan är lätt men inte blaskig.
En rätt så okej öl, men med den här stilen och ”mellanölstyrkan” (session-APA?) så är det ofrånkomligt att jämföra med den öl jag dricker mest av just nu: Brewdog Dead Pony Club. Och det slutar med en klar seger för den förra. Almighty må vara lite mer lagom och balanserad, men den skotska ölen är mycket smakrikare och… roligare.
Och så verkar den framstämplad ett år. Modigt? Dumdristigt? Vi får se hur den utvecklar sig.
Betyg: 3,11. Tillgänglighet: Systembolagets fasta sortiment sedan mars 2013. Pris: 20:10 för 330 ml (+ pant). Bäst före: 04FEB15.
Så här är en amerikansk pale ale på måttliga 4,3 % från Södra Maltfabriken i en sådan förpackning: Södra Almighty.
Men okej, jag hade inte kunnat förutsäga att det skulle komma från Södra om jag ska vara ärlig.
Färgen är orange-guld, vätskan har viss köldgrumling. Det tjocka skummet bildar en tre fingrar hög varmvit krona som stannar kvar länge och lämnar åtskilliga rester på glaset efter sig.
Doften är besk och humig. Det finns en viss sötma, men (förutom lite kex) egentligen inga malttoner. Citrusfrukter och -skal. Nyplockade blommor, beska örter och lite kärva rengöringsmedel.
Smaken är humlig och besk även den. Lite grapefrukt och citronskal, men också lite orena jordiga toner som jag tycker mig känna igen från andra öl från bryggeriet. Kroppen är lätt till medium, som väntat för stil och styrka. Eftersmaken är rätt mild och rakt-på med beska och det-vita-från-citrusskal-kärvhet. Avslutningen är lätt med en del blommor.
Kolsyran är medelstark, de medelstora bubblorna mjuka i munnen. Vätskan är lätt men inte blaskig.
En rätt så okej öl, men med den här stilen och ”mellanölstyrkan” (session-APA?) så är det ofrånkomligt att jämföra med den öl jag dricker mest av just nu: Brewdog Dead Pony Club. Och det slutar med en klar seger för den förra. Almighty må vara lite mer lagom och balanserad, men den skotska ölen är mycket smakrikare och… roligare.
Och så verkar den framstämplad ett år. Modigt? Dumdristigt? Vi får se hur den utvecklar sig.
Betyg: 3,11. Tillgänglighet: Systembolagets fasta sortiment sedan mars 2013. Pris: 20:10 för 330 ml (+ pant). Bäst före: 04FEB15.