Får börja med att be om ursäkt till Thomas a.k.a. Fellowship of Hops för att det tagit så lång tid innan jag testat denna, men å andra sidan borde ju inte en imperial stout på 9.2% ha blivit sämre så här nästan ett år efter att jag fick den.
Kraftigt pys när jag öppnar kapsylen, efter några sekunder börjar skum stiga i flaskhalsen. Häller upp med mörkt rödbrun klar stråle och ett stort fräsande skum bildas. Det påminner om julmustskum, blandade stora och små bubblor och sjunker snart ner till halva storleken.
Doften påminner faktiskt också lite om julmust! Lite kryddigt med vanilj och riktigt mörk bitter choklad. Väldigt god doft.
Mediumrostad och ganska “snäll” smak av choklad och kaffe med livlig kolsyra som gör att kroppen känns lite tunn. Skakar man ur lite kolsyra blir det bättre även om man kanske inte skulle beskriva den som fyllig. Ganska låg beska men ölen upplevs ändå inte speciellt söt, bra balans. I den relativt korta eftersmaken lurar i början en liten störande kemisk ton som jag inte riktigt kan sätta fingret på. Men efter ett tag är den som bortblåst.
Välbryggd imperial stout där framförallt doften imponerar. I mitt tycke hade den kunnat ha något större kropp och lite mer tryck i smakerna men det är helt klart en trevlig öl, nästan lättdrucken. Den får precis som varianten med ek och vanilj som jag provade i somras 7 poäng av 10 möjliga. Stort tack för att jag fick chansen att smaka denna!